Här kan man göra en kort digital vandring i Rejmyre där vi rör oss bara några hundra meter kring glasbruket.

Vandringen börjar på glasbrukets parkeringen och man tar Tornvägen förbi Återvinningsstationen upp mot Folkets hus. När man kommer upp på höjden, där linbanan en gång gick fram, ser man huset Lillsjödal nere till vänster. Lillsjödal byggdes som bostad för de ca 100 "hyttpojkar" som arbetade vid glasbruket och huset kallades på den tiden "Kasern".

Lillsjödal eller som den kallades förr "Kasern"
Till höger ser man baksidan av Rejmyres gamla skola, ett pampigt hus med en boyta på mer än 800 kvadratmeter, byggt kring 1900 som folkskola. Lite längre fram på vandringen kommer ni se framsidan av skolan.
I dag är huset privatägt.

Gamla skolans fasad mot kyrkparken
 
Fortsätt på Tornvägen men gå rakt fram i kröken och ta grusvägen.
Efter bodarna i backen ner har man Hembygdsgården Grindstugan på höger sida, troligen Rejmyres äldsta hus som byggdes på 1700-talet.

Hembygdsföreningen Gamla Reijmyres hembygdsgård Grindstugan
 
Gå till vänster förbi Ståthöga, som byggdes 1888...

Ståthöga
...bortom Ståthöga ligger Bomarsund ett rödfärgat hus med liggande timmer som byggdes 1830.
Namnet Bomarsund kommer troligen från fästningen med samma namn på Åland.

Bomarsund
Nästa vita hus är "Klämman" byggd 1890...

Klämman
...och därefter kommer det gula huset "Småland" byggt 1865.

Småland
Här vänder vi och går tillbaka.
På andra sidan vägen längre fram ligger Församlingshemmet. Byggnaden uppfördes 1874 och var då det första sjukhuset i Rejmyre.

Församlingshem - Rejmyres första sjukhus byggt 1874
Fortsätt och gå mot kyrkan. Brukskyrkan byggdes 1837 av Gustav von Post (delägare och chef för bruket 1816— 1848) troligen av egna medel. Kyrkobyggnaden var ifrån början en vanlig rektangulär rödfärgad timmerbyggnad. De två korsarmarna åt norr och söder byggdes 1841.
Den första kyrkklockan i Brukskyrkan var troligen ett krigsbyte som ursprungligen skänkts till Mauritz von Post av Karl XII.

Rejmyre kyrka
 
Mellan kyrkan och Coop ligger kyrkparken och ovanför kan man nu se framsidan av den gamla skolan.
I parkens fontän finns en skulptur utförd av Paul Kedelv som var anställd vid glasbruket som formgivare 1955-1975.


Därefter ligger den lokala butiken Coop. År 1862 uppförde glasbruket en bruksbod här för att tillhandahålla livsmedel och bruksartiklar åt de anställda. Den 1 april 1918 upphörde Bruksboden och lokalerna övertogs av Reijmyre Konsum. Den gamla bruksboden (till vänster på bilden nedan), revs 1931 och ersattes av nya modernare lokaler, bilden till höger. Under 1970-talet utökades byggnaden mot kyrkparken och kläddes med fasadtegel och det är den Coop-butik ni ser idag.

Den första handelsboden låg med gaveln mot vägen.
 
Fortsätt fram till Qstar-macken som nu ägs och drivs ideellt av Rejmyre Byaråd. Bensinstationen var hotad av nerläggning 2008 men Byarådet genomförde ett EU-projekt och räddade den bl.a. med hjälp av Qstar som leverantör av drivmedel.
Bensinstationen byggdes 1956 av BP och Oskar Andersson (Oskar i kiosken) var den första föreståndaren. I anslutning till macken finns en tvätt- och smörjhall från 1961, den är ännu idag till stor del i originalutförande med eternitplattor på fasaden och vikportar av plåt.
Under senare delen av 1900-talet fanns vid en tid inte mindre än 4 bensinstationer i Rejmyre.

Macken som den såg ut tidigt 1960-tal
 
På andra sidan vägen, mittemot macken, ligger "Vita Slottet" byggt 1851...

Vita slottet
...och nästa hus är "Röda Slottet" byggt 1877.

Röda slottet
 

Nu är man tillbaka vid glasbrukets parkering och mittemot glasbruket ser man Bruksgården som byggdes 1811.
Den var ursprungligen avsedd som bostadshus för glasblåsare och var uppdelad i ett flertal mindre lägenheter.
Såväl huvudbyggnaden som flyglama stod från början med timret synligt och var rödfärgade.
Den nuvarande reveteringen kom först på 1870-talet. Senare användes Bruksgården som brukskontor och efter renoveringar till bostäder åt disponent och andra chefer. Idag är både huvudbyggnaden och flyglarna privatägda.

Bruksgården omkring 1950
 
I byggnaden som ligger utmed vägen vid glasbruket är det nu Bibliotek och butiker men det har under åren funnits många olika verksamheter där. Det har varit glasbrukets kontor, ateljé, utställningslokal, glassliperi, glasbutik, gravörverkstad, café, bank och i tillbyggnaden längst ner polisstation.

Bilden till vänster är troligen från tidigt 1900-tal och den till höger visar hur det ser ut idag.

När byggnaden innanför, bilden nedan, tillhörde glasbruket var understa våningen packrum för glas. På andra våningen gravörverkstad, etsverkstad, blomsliperi och papperslager, på tredje och fjärde våningen glasbrukets primalager.
Nu är det bl.a. café, smedja och silversmedja m. m. Längst ner ligger Turistbyrån och Glasmuseet som absolut är värt ett besök.

Glasmuseet längst bort i bilden
 
Längre ner ligger Gästgifveriet i en byggnad som uppfördes som sliperi omkring 1900.
Vid den tiden var Rejmyre glasbruk störst i Skandinavien med ca 450 anställda varav fler än 100 slipare arbetade i den här byggnaden.

Gästgifveriet i Rejmyre
 
Till vänster om Gestgifveriet ligger en byggnad som idag disponeras av den lokala Räddningstjänsten.
Tidigare var byggnaden maskinhus för sliperiet i byggnaden bredvid.

Räddningstjänsten - Rejmyre deltidsstyrka
 
Magasinet på bilden nedan är flyttat hit. På en karta från 1875 kan man se att magasinet då låg öster om hyttan. Den och en till identisk byggnad låg i symmetri med Bruksgårdens flygelbyggnader och användes som lådspikningsverkstad och övervåningen som sädesmagasin.
Magasinet flyttades till sin nuvarande plats för att helt disponeras av lantbruket för vid slutet av 1800-talet tillverkade man inte bara glas i Rejmyre. Glasbruk ägde också stora arealer skog och åkermark och bedrev ett ganska omfattande skogs- och lantbruk.
Nuvarande ägare av magasinet är Finspångs kommun.

Magasinet på höjden ovanför parkeringen vid äldreboendet Berggården

Välkommen tillbaka!

Produktion: www.beki.se