Hem Bilder Glasmuseum Om föreningen Skrifter
Digitaliserade dokument En lustresa med luftbanan
För kännedom
Nedanstående tidningsartiklar är hämtade från en databas på Kungliga bibliotekets webbplats som ger tillgång till drygt 200 000 sidor tidningstext samt material från Kungl. bibliotekets samlingar. Tidningssidorna är skannade och återges i svartvitt. Urvalet består av dels större tidningar dels landsortstidningar för att visa en helhetsbild av svensk dagspress från 1700-tal till 1900-tal.

I databasen hittades artiklar och notiser med anknytning till händelser i och kring Rejmyre som nu nedan sammanställts av beki.se.

Reijmyre glasbruk. - Östgötaposten 1906-04-13
Vid Reijmyre hade man nu på allvar gripit sig an med ordnandet af renhållningen. Allt slask slås sålunda numera i tunnor, som placeras å cementplaner på lämpliga ställen, tunnorna bortföras å härför anordnade kärror. Tvänne renhållningskarlar hafva hand om såväl denna hämtning som latrinhämtningen. Vid mejeriet hade afloppsledningen försetts med vattenlås. Brunnen, från hvilken vatten hämtas, hade öfverbyggts och noga skyddats mot förorening. Svinhusfrågan var äfven föremål för arbete. En hel del gamla svinhus voro borttagna och förarbeten gjorda för att på lämpliga ställen uppföra nya sådana. Arbetarebostäderna voro på det hela taget ungefär som förra året. ehuru en del förbättringar gjorts. Reijmyre sjukstuga skall öfvertagas af landstinget, sedan kommunerna försatt den i fullgodt skick. Utvidgning af sjukstugan pågick och skulle här genom erhållas badrum och mottagningsrum. Sjukstugan är väl vårdad.
Reijmyre glasbruk - Östgötaposten 1906-04-13
Reijmyre glasbruk fick i lördags afton ett godt vitsord af lektor Nordenskjöld, då han i Chalmerska institutet i Göteborg föreläste "Om glasets dekorativa behandling". Talaren redogjorde därvid för de olika metoderna för glasets färgning. slipning, gravering. etsning och till sist för glasmålningskonsten, hvilken senare, efter att länge ha varit på förfall, nu åter börjat omhuldas. Glasindustrien i Sverige är nu stadd i ganska liflig uppblomstring. I fråga om tillverkning af konstglas stå Kosta och Reijmyre glasbruk främst, men även Eda och Alsterfors glasbruk m.fl. ha goda produkter att uppvisa. Bland tillverkningsorterna för gröfre glas, såsom butelj- och fönsterglas äro Limmareds och Fåglaviks glasbruk de största. Glasproduktionen hur sedan 1801 ständigt ökats, hvilket visar att vår teknik å detta område går framåt. Det samma synes ej vara fallet med den konstnärliga, skickligheten, såvida man dömer efter statistiken. Vi exportera enklare saker och importera dyrbarare. Och dock kunna våra glasbruks produkter fullt mäta sig med utlandets. Men konstglastillverkningen bedrifves i för liten skala. Det är hufvudsakligen Kosta och Reijmyre, som egna sig däråt, de öfriga glasbruken finna med sin fördel förenligt att tillverka billigare glas. Sverige har dock, med sin rikliga tillgång på vattenkraft, väl så goda förutsättningar som andra länder att nå långt på detta område.
Åskans framfart - Kalmar 1882-05-01
Till komplettering af den notis wi i lördags efter N. T. meddelade rörande åskans framfart på telefonlinjen Reijmyre - Simonstorp kunna wi nämna, att en bokhållare på kontoret wid Reijmyre, hwilken befann sig i närheten af telefonapparaten, lärer blifwit slagen till golfwet och för en stund worit liksom bedöfwad. Åskwädret berättas hafwa warit synnerligen starkt äfwen i trakten af Wånga socken.
Från Simonstorp - Östergötlands veckoblad 1886-09-17
Ett svårt olyckstillbud inträffade här i närheten den 10 dennes. Brukspatron J. Kjellgren, Rejmyre, hade nämnde dag i sällskap med sin dlotter, fröken Anna Kjellgren, åkt till stationen, för att sjelf medfölja uppgående snälltåget till Stockholm. Då fröken K. sedan ensam och sjelf körande återvände till Rejmyre, skenade hästen under vägen. Fröken K. lyckades dock i tid hoppa ur, så att hon undkom oskadd, men hästen fortsatte i fyrsprång och vek vid en jernvägsgrind in på banan, der han mötte det från Stockholm kommande tåget, som hade ångan fullt uppe. Hästen rusade rakt mot tåget imed den påföljd att han krossades och vagnen gick i spillror. Tåget uppehölls en god stund medan man plockade bort från lokomotivets hjul bitarne af den dödade hästen och krossade vagnen.
Norrköping-Örebro - Östgötaposten 1896-03-27
Detta sålunda det elfte i ordningen bland de inom länet planerade jernvägsföretagen, och hvad beträffar dess betydelse för provinsen, torde det få ställas bland de allra främsta. Angående detta projekt skrifver till oss en ärad meddelare: Ett jernvägsförslag, länge påtänkt, har nu blifvit på allvar väckt. Meningen är att genom en bredspårig jernväg förbinda Norrköping med Örebro. Jernvägen skulle utgå ifrån Norrköping, genomgå Ö.Eneby, Risinge, Skedevi socken, med station vid Reijmyre, Regna samt öfver Brefvens bruk till Kilsmo och derifrån rätt på Örebro. Om detta jernvägs förslag kunde realiseras, blefve det till stor fördel, icke blott för Norrköpings stad, utan äfven för hela den trakt, som jernvägen komme att genomlöpa, och mäktiga krafter hafva länge i tysthet arbetat på att förbereda detta vigtiga företag. Kastar man en blick på kartan, ser man genast, att saken, så att säga, talar för sig sjelf, och att en sådan jernväg har alla förutsättningar att blifva till och med en god affär.
En betydlig genväg skulle uppstå mellan Norrköping och Örebro, och då banan bygges bredspårig, kunde den påräkna en stor trafik ifrån hela den norra bergslagens banor, hvarjemte en icke ringalokaltrafik bör tillkomma, då banan skulle genomlöpa sådana socknar, som nu äro i total saknad af tidsenliga kommunikationer. Ej underligt sålunda att intresset for banan är stort i våra bygder.
Detta visade sig äfven vid den kommunalstämma, som den 21 dennes hölls med Regna församling. För stämman framlades nämnda jernvägsförslag och begärdes att stämman skulle häröfver yttra sig. Förslaget mottogs med det lifligaste intresse och stämmans enhälliga åsigt var, att en sådan jernväg skulle blifva en stor fördel för orten, hvarför stämman äfven lika enhälligt beslöt att uttala sin önskan, att ett sammanträde med det snaraste måtte utlysas, på det att sådana åtgärder måtte vidtagas att en undersökning och utstakning af jernvägslinien redan under instundande sommar kunde företagas. Medel härtill ansågs med lätthet kunna anskaffas af de intresserade kommunerna och enskilda personer. Ännu är det för tidigt att tala om den ekonomiska sidan af saken eller huru medel till byggnaden skall kunna anskaffas, men efter hvad jag hört sägas, torde det ej möta några oöfverstigliga hinder, isynnerhet om kommunerna veta att taga vara på sina intressen och gripa tillfället i flykten. De angränsande rika Nerikessocknarne äro äfven lifligt intresserade för banan, äfvensom många inflytelserika enskilda personer, bland hvilka jag t. ex. vill nämna baron Gripenstedt på Bysta, på hvilkens egor banan utan afbrott skulle framgå tre mil (säger tre gamla mil). Hela banan skulle blifva ungefär 105 kilometer lång.
Att en jernväg, sådan som den föreslagna, skulle bli af oerhörd betydelse för Norrköping är lätt att inse. Denna vigtiga handelsplats skulle derefter bli utan jemförelse den närmaste och beqvämaste export- och importorten för hela Örebrotrakten och området mellan Örebro och Norrköping. Att Norrköping skall vilja göra betydande offer för denna jernvägs förverkligande må finnas förklarligt. Detsamma gäller äfven de i kommunikationshänseende illa lottade östgötasocknar, som skulle af banan beröras. Skada är, att förslaget ej framkommit på allvar något år eller halfår tidigare. Det är nämligen bekant, att Reijmyre bruks egare på senaste tiden påbörjat anläggning för nämnda bruks räkning af en s. k. luftbana mellan Reijmyre och Simonstorp. Man torde derför på nämnda håll ej nu vara lika villig till stora uppoffringar för en jernbana, som antagligen annars skulle varit fallet.
Linbanan - Tidningen Kalmar N:o 176 Lördagen den 14 November 1896
Norra Europas längsta luftbana blir den som kommer att anläggas mellan Rejmyre glasbruk och Bredmyra station i Östergötland. Banan blir 9,5 kilometer lång. Konstruktionen är mycket enkel. Mellan stationerna äro spända på cirka 6 fots afstånd dels tvenne bärkablar och dels en ändlös draglina. Bärkablarne, väldiga pjeser med stor hållbarhet, hvila utefter linien på bockar med 50 - 60 meters afstånd från hvarandra. Å dessa kablar löpa fraktkorgarne. Dessa, som äro olika allt efter det ändamål hvartill de äro afsedda, äro försedda med tvenne efter hvar andra gående hjul, hvars djupa "spår" omfatta kabeln och säkert följa honom. För att korgarne skola komma fram vid kabelns fäste i bockarna består detsamma endast af en utstående jernkrok. äfven den försedd med "spår". Draglinan, som är betydligt finare till tjockleken, svänger sig vid stationerna om horisontalt liggande hjul till sådan storlek och med så afpassadt läge att linan löper i rätt riktning och på lämpligt afstånd under bärkablarne. Vid stationerna äro lätthandterliga vexelinrättningar anordnade, hvadan man med yttersta lätthet kan föra korgen hit eller dit.
Ny linbana - Östgötaposten 1897-08-27
Reijmyre bruks aktiebolag har erhållit k. befallares tillstånd att i enlighet med företedda ritningar inrätta och öfver allmän väg draga en s. k. linbana mellan Bremyra såg och Reijmyre glasbruk i Skedevi socken.
Jernvägsförslaget - Östgötaposten 1896-07-03
Örebro – Norrköping har i denna ort många lifligt intresserade anhängare. Dessa äro dels större jordbrukare och bönder, dels fabriksägare, affärsmän samt bruks- och skogsägare, boende i de trakter, der meningen är all järnvägen skulle stryka fram.
De socknar, som finge största nyttan af banan, äro gifvetvis Regna, Skedevi och Risinge, men klart är, att en del andra närgränsande bygder äfven komme att få "en släng af slefven" och derför finnas äfven der många, som lifligt åstunda förslagets realiserande. Att ortens många verk och industriella anläggningar skulle få ett betydligt uppsving genom ifrågavarande bana är väl alldeles säkert, synnerligast som bristen på beqväma kommunikationer bar gjort att en del präktiga verk måst nedläggas. Så var t.ex. förhållandet med Hefla jern- och sågverk i Skedevi socken samt Ruda rika nickelgrufva. Reijmyre storartade glasbruk har också hittills lidit af sagda brist, hvilken dock genom den under byggnad varande dyrbara luftbanan, delvis kommer att afhhjelpas. Jag säger delvis derför att banan ej kommer att sträckas ända fram till bruket, samt att den omöjligen kan användas för persontrafik. Ej heller kan på densamma lastas godskolly vägande öfver 200 kg. hvilket ju också kan räknas som en brist i kommunikationen. Ortens industriella anläggningar, bland hvilka i främsta rummet må nämnas Igelfors liefabrik i Regna socken, Häfla hästskofabik, Brenäs träullfabrik samt nyssnämnda Reijmyre glasbruk med tillhörande Bredmyre qvarn-och sågverk i Skedevi socken, äro samtliga stadda i raskt framåtskridande och åtgöra en rik välsignelse för bygderna. Troligt är, att många dylika inrättningar skulle komma att uppstå, ifall en jernvägslinie blefve dragen genom denna, på naturalster och vattenkraft så rika ort. Byle brunns- och badanstalt, belägen i en ovanligt naturskön trakt på Tisnarens norra strand, har nu åter öppnats för allmänheten, sedan man låtit anstalten undergå en genomgripande restaurering. Dess läge, bur härligt det än är, är dock så isoleradt och långt aflägset från allmänna kommunikationsleden, vestra stambanan, att främlingar troligen sällan komma att leta sig väg hit. Närmaste jernvägsstation är Vingåker, och dit är det närmare två mil. En lång väg att fara med gods och packning fram och åter. För i omkringliggande bygder boende sjuklingar bör deremot den lilla nätta och lugna anstalten blifva en eftersökt och omtyckt plats. Äfven för dem. som söka hvila och lugn samt önska njuta af en skön och frisk naturs behag, skall anstalten med all säkerhet falla i smaken. Dess läkare, doktor Th. Byström i Vingåker är, förutom skicklig i yrket, en human och älskvärd personlighet, och prisas af alla, med hvilka han kommer i beröring. Lustfärder med ångbåt på Tisnaren ha under de senaste somrarne börjat blifva allt mer vanliga och freqventerade nöjen, hvari ortens befolkning, äldre och yngre, lifligt deltager. Initiativet till dessa färder är taget af den i hela orten som framstående musiker samt ”tusenkonstnär” kände och värderade hr Aug. Lindblom i Åndenäs, hvilken på resorna alltid ”spelar första fiolen”, både som arrangör och musikanförare. Tvenne präktiga ångslupar, den ena tillhörig Häfla bruk och den andra lantbrukare Pettersson på Tisenö, äro alltid tillgängliga att få förhyra för nämnda lustfärder öfver glittrande Tisnarvåg. Stor timmerflottning pågår under sommarens lopp å sjön Hunn. Det gäller nämligen att från Häfla bruk till Bredmyre framsläpa omkring 50,000 timmerstockar, hvilka där i ett nybyggt sågverk skola förvandlas till plank, bräder och ribb, m. m. Dessa produkter skola sedan transporteras på Reijmyre bruks anläggning varande luftbana till Simonstorp. Det är en större trävarufirma i Södertelje som satt detta väldiga arbete i gång, sedan den af brukspatron V. von Post på Frängsäter tillhandlat sig 100,000 st. timmerträd, för successiv afverkning. Ett så stort skogsköp har ej på långliga tider, om ens någonsin, skett i denna bygd.
Reijmyre medikamentsförråd - Östgötaposten 1900-03-16
Till erhållande af rättighet att ånyo upprätta och sedermera genom af medicinalstyrelsen godkänd föreståndare tillhandahålla ett medikamentsförråd vid Reijmyre glasbruk i Skedevi socken har hos medicinalstyrelsen anmält sig innehafvaren af apoteket Svanen i Norrköping Sten Liljedahl. Ett medikamentsförråd vid Reijmyre beslutades genom kongl. brefvet den 2 Febr. 1883 och innehades dertfter till 1880 talets slut af apotekaren i Boo, men har sedan dess varit nedlagdt.
Reijmyre bruks arbetare mot fackföreningar - Östgötaposten 1903-10-16
På inbjudan af disponenten Sten Kjellgren hade onsdagen den 7 d:s kl. 6 e m i Reijmyre samlingslokal infunnit sig alla vuxna arbetare inom hyttorna och sliperierna, med undantag af ett fåtal, som genom sitt arbete var förhindradt att närvara. Mötets ändamål var att diskutera frågan, huruvida det voro önskligt, att Reijmyre bruksarbetare anslöte sig till den bildade glasarbetarefackföreningen. Sedan mötet till sin ordförande valt hr O Wigander, begärdes ordet af disponent Kjellgren, hvilken utan att ingå på för- eller nackdelarne af fackföreningar blott, berörde det goda förhållande, som sedan gammalt rådit mellan arbetare och. ledare vid bruket och huru alla tvistefrågor alltid bilagts genom ärligt samförstånd. Han betonade vidare, att den uppfattningen, att sammanslutningen mellan glasbruken vore riktad mot arbetarne, vore alldeles oriktig, då denna sammanslutnings ändamål var att genom lindrandet af konkurrensen mellan de större bruken kunna uppehålla dräglia pris och genom lämpliga anordningar i fabrikationen ernå skälig vinst, hvilket ju alltid vore till arbetarens fromma. Han ville få detta sagt på grund af skefva uppfattningar, som han ryktesvis hört finnas bland arbetarne på bruket. Sedan ett antal arbetare yttrat sig, hvaribland hr O Schtnidt, som i varmt talade emot allt hvad fackföreningsvälde heter, beslöts på verkmästare G Sehmidts förslag, att sluten omröstning skulle företagas för att utröna, huru många af de närvarande voro för eller emot fackförening. Resultatet blef, att af aflemnade 165 röstsedlar, hvar ibland några blanka. 120 röster voro emot fackförening på platsen. Därefter antogs enhälligt följande resolution: "Reijmyre bruks arbetare, samlade till ett antal af 165 st, förklara härmed som vår bestämda föresats af under nuvarande förhållanden icke underhandla med, understödja eller på något sätt ansluta oss till fackföreningar inom yrket, utan föredraga att liksom tillforne direkt och utan mellanhänder i ärligt samförstånd öfverenskomma med våra arbetsgifvare om de åtgärder, vi anse öfverensstämmande med vårt bästa, öfvertygade som vi äro, att. vi på detta sätt bäst tillgodose våra och bolagets intressen, och uttala vi som ett önskemål att arbetare, som tillhöra fackförening, ej må vid Reijmyre anställas. Disponenten Kjellgren tackade därpå de församlade, för att de hörsammat hans inbjudan, och förklarade, att han med glädje såg den enighet, som rådde bland arbetarne emot fackföreningar, hvari han på visst sätt äfven såg, att det gamla förtroendet till brukets styrelse förfarande var orubbadt. Ordföranden förklarade därpå mötet upplöst.
Nytt svenskt fabrikat - Tidning för Wenersborgs stad och län 1863-06-19
I svenska industrimagasinet i Stockholm exponeras för närvarande en artikel, som främlingar ifrigt beskåda, nemligen wäfnader, tillverkade vid Reijmyre utaf fröfjunel af pilarter. De ha i synnerhet wäckt en holländares uppmärksamhet, som tagit noggrant reda på uppsamlings- och beredningsmetoden, för att utbreda denna industri i sitt hemland.
Den svenska glasfabrikationen - Tidning Wenersborgs stad och län 1895-10-07
Som bevis på hvad som inom Norrköping kan åstadkommas i högt uppdrifven konst- och arbetsskicklighet kunna nämnas åtskilliga i en butik utsålda kristallarbeten, hvilka förfärdigats i Norrköpings glasförädlings-verkstad, som äges af Reijmyre aktiebolag. Dessa arbeten äro, säger Norrk.-T., i alla afseenden fullt jemförliga med hvad som kan åstadkommas af utlandets mest framstående glasfabriker, och då fabrikationen är grundad för export på utlandet, äro naturligtvis dess alster beräknade att uthärda konkurrens på verldsmarknaden. Råvaran till arbetena är tillverkad vid Reijmyre glasbruk och utmärker sig för färglöshet och blixtrande blankhet.
Storartad sändning till Chicagoutställningen - Kalmar 1892-12-23
Till O. K. skrifwes: Reijmyre glasbruk kommer att på ett framstående sätt representera wår industri på werldsutställningen i Chicago. I olikhet med andra glasbruk i Europa hwilka wäl huvudsakligen komma att framwisa nya modeller inom glastillwerkningen har Reijmyre bruk gått tillbaka till de gamla wackra nordiska och venetianska glastyperna från 16:de århundradet. Af den rikhaltiga modellsamlingen, som står färdig att afsändas, må här nämnas gamla nordiska pokaler, graverade med Sweriges rikswapen, Östergötlands wapen och kungliga slottet i Stockholm, samt servisglas. rikt dekorerade genom etsning, gravering och slipning. Af hwarje utställningsföremål förfärdigas dubletter, enär brutet ämnar förära en liknande modellsamling till nationalmuseum, för derigenom erhåller en ytterst wärdefull tillökning af sina konstsamlingar. Då Reijmyre bruk har sin förnämsta afsättningsort på Amerika och England anses den utställning komma att wäcka lifligt intresse på werldsexpositionen.
Joshua Kjellgren 60 år - Östgötaposten 1898-09-02
För egaren af Reijmyre glasbruk, brukspatron Joshua H. Kjellgren var den 29 Aug. en betydelsefull dag. Han fyllde nämligen då 60 år. Men oaktadt han sålunda menskligt att döma tillryggalagt större delen af sitt lif, ett lif fullt af rastlös gagnande verksamhet, står han ännu oböjd af åren. Ännu eger han i be- sittning sin aldrig svigtande förtröstan, sitt mod, sin energi och otroliga arbetsförmåga. Det bör vara med tillfredsställelse, glädje och tacksamhet som brukspatron Kjellgren nu skådar tillbaka på de svunna årens öfvervunna svårigheter, mödor och trägna arbete, ty genom just flit, möda och arbete har hr Kjellgren sakta men säkert bragt sig upp till den aktade ställning inom samhället som han nu innehar. Genom just dessa egenskaper har han gjort Reijmyre glasbruk till det förnämsta i Norden och genom dess utmärkta alsters afsättning i främmande land har han bidragit att göra vårt fosterland kändt och aktadt i vida kretsar. Genom sitt humana och redbara väsen, sin faderliga omvårdnad om sina många underhafvande har han gjort sig af alla som haft förmånen att komma i beröring med honom innerligt älskad och högt värderad. Hans vackra lifsgerning och karaktär böra ställas fram i ljuset andra till efterföljd. Med anledning af dagens betydelse hade hr Kjellgren i sitt hem den 29 Aug. inbjudit sina kära anförvandter, ett stort antal andra gäster samt brukets trotjenare och förnämste arbetare. Värdens och värdinnans hjertliga väsen spred värme till allas hjertan, deras gästfria hem strålade, i elektrisk belysning. En ståtlig transparang, en mängd marschaller och kulörta lyktor brunno i trädgården och parken under den vackra augustikvällen. Reijmyre musikkårs utmärkta prestationer klingade från en kulle. Mot slutet af den utmärkta supén äskades ljud af häradshöfding Th. Eksand i Skara, gift med en dotter till hr Kjellgren. Enkelt och sant framhöll han hr Kjellgrens verksamma och dådkraftiga lifsgerning samt lyckönskade honom att ha uppnått de 60 åren, samt slutade med att å egna och alla de närvarandes vägnar tillönska brukspatron Kjellgren en lång, frisk och lycklig lefnadsafton. För fru Kjellgren talade hr F. M. Rydström på Sillsjö. Först vid 11-tiden på aftonen var den vackra och minnesrika festen slut, skrifves till Ö. C.
Luftbanan - Östgötaposten 1896-08-14
Reijmyre luftbana nalkas nu med raska steg sin fullbordan. Draglinan och bärkabeln mellan Bredmyra och Lindalens ”station” äro redan under ”sträckning”, och stationen vid Simonstorp blir i dagarne färdig. Stationshuset vid Lindalen är färdigbygdt och den elektriska motor, som skall lemna dragkraft der, ”profkördes” d. 5 d:s. Dragkraften till linien Bredmyra - Lindalen kommer direkt från en vattenturbin hvilken samtidigt lemnar kraft till den elektriska motorn vid Lindalen. Det blir i sanning en ”luftig” färd Reijmyre bruks produkter få på luftbanan. Högsta bockarna, som uppbära linorna äro nämligen icke mindre än 54 fot höga, och placerade i kärr, sjöar och moras. Men ändock synes allting vara så väl inrättadt att äfven folk som ej äro besjälade med ”speciela” tankar på färden till ”de sälla jagtmarkerna” och ej genom ”högfärd” vilja gifva sitt lif till spillo, mycket väl kunna medfölja luftbanans fraktkorgar, då de i sakta fart rulla fram öfver vildmarken. Om en månad är allting klappadt och klart.
Följder af Moskwautställningen - Kalmar 1872-09-30
Jönköpings tändsticksfabrik och Reijmyre glasbruk, hwilka deltagit uti expositionen i Moskwa, hafwa af denna anledning sedan deras fabrikater blifwit derigenom kända, fått emottaga requisitioner från Ryssland.
Storfursten Nicolaus har för egen räkning inköpt 2 Öfwerums träplogar no:28 och en sädesharpa.
Afliden - Post- och inrikes tidningar 1837-07-18
Hyttmästaren Carl Hubbert vid Reijmyre Glasbruk, som med döden afgick den 20 sistl. Mars, har kort före sin död, i 2:ne personers närvaro, om sin qvarlätcnskap sålunda forordnat: att Skedcvids Socken Skola undfår 33 1/3 R:dr, Institutet för Blinda och Döfstumma 33 1/3 R:dr, samt Katholska Kyrkan i Stockholm 33 1/3 Rdr, och Pigan Inga Hemmingsdotter 33 1/3 R:dr Bankomynt, samt fosterdottern Teresia Biclzin, gift med Johan Swartzback, hela återstoden, sedan gäld gulden är, med föreskrift, att för den sistnämde bör laga förmyndare eller målsman förordnas, emedan hennes man ej får desse medel handhafva, och att, om Teresia Swaitzback, född Bjelzin, med döden afgår utan barn, fördelas kvarlåtenskapen sä: att Skedevids Socken Skola får l/4:del, Institutet för Blinda och Döfstumma l/4:del, samt Katholska Kyrkan i Stockholm l/4:del, och Pigan Inga Hemmingsdotter l/4.del; som enligt Risinge Tingslags, af Östergöthland, Härads-Rätts meddelade föreskrift, härmedelst kungöres Hyttmästaren Hubberts möjligen varande okände arfvingar, för att klander emot föresagda testamentariska disposition kunna anställa, inom i Lag föreskrifven tid, om de finna sig dertill befogade.
Hvad läkarekonsten förmår - Östgötaposten 1898-02-25
Till Reijmyre sjukstuga fördes i slutet af förra året en ung man, som vid Bredmyre såg fått sin venstra fot så godt som totalt afsågad, i den blott 4 cm. långa hudremsa i fotens ryggsida ännu låt den främre delen vara fästad vid den bakre. Emellertid har brukets lika skicklige som samvetsgranne läkare lyckats kurera den genomsågade foten, med den ovanligt lyckliga påföljd att mannen i fråga sedan flera dagar obebindradt går med sin fot och knappast behöfver begagna sig af käppen en gång.
Skedevikanalen - Östergötlands veckoblad 1895-11-01
Frågan om Skedevikanalen förevar åter till behandling vid kommunalstämman med Skedevi socken i förra veckan. Med anledning af det förändrade skick hvaruti frågan om kanalisering genom sjöarna Hunn, Tisnaren m. fl. sjöar till östra stambanan numera genom stridiga åsigter kommit och sedan alla för denna frågas utredning utsedde komiterade förklarat sig icke längre vilja i nämnda komité qvarstå, så beslöts, att församlingen skall ingå till vederbörande myndighet med begäran, att med alla vidare åtgärder i denna sak måtte få anstå tills vidare och intill dess att kommunalstämman i behörig ordning hunnit fatta nytt beslut i saken, hvadan vid blifvande stämma hela detta kanalförslag kommer att nedläggas, enär största intressenten i förbättrad kommunikation för orten, nämligen bruksegaren Kjellgren å Reijmyre, redan börjat anläggningen af egen förbindelse med östra stambanan medelst s. k. luftbana och följaktligen ej vidare är intresserad i kanalanläggningen.
Olyckshändelse under kolning - Östgötaposten 1902-12-05
Hemmansegaren Alfred Johansson från Råå i Regna församling träffades den 26 dennes af ett svimningsanfall, antagligen förorsakadt af giftiga förbränningsgaser från en nytänd kolmila, som han höll på att sköta om. Han hade legat sanslös omkring 1 timme, när han påträffades. Venstra underarmen och handen voro då förkolnade och i ansiktet fanns en rätt ansenlig brännskada. Olyckan skedde vid 3-tiden på morgonen och först vid 11-tiden började han återkomma till medvetandet. Han vårdas å Reijmyre sjukstuga.
Till grafvens ro - Östgötaposten 1901-03-08
Vigdes i söndags i Reijmyre brukskapell stoftet af bruksegaren Josua H. Kjellgren. Det blef en högtidlig akt, som sent lärer förgätas af dem, som däri deltogo. Hela brukets befolkning samlades för att bevista den hädangångne husbondens sista färd; där fanns alltså samlad en menniskomassa på bortåt ett tusental personer.
Vänner till den bortgångne hade stämt ett talrikt möte kring hans bår, till hvilken också sändts en blomsterskörd af icke mindre än ett 80-tal kransar; bland dem voro kransar från Första kammaren, från familjens medlemmar, från arbetare vid Reijmyre, Gryt och Bredmyre o. s. v. Jordfästningen förrättade af förutvarande brukspredikanten vid Reijmyre, komministern Fries, och förrättades därefter messning från altaret af nuvarande brakspredikanten Hagvall. Från kapellet ut på kyrkogården bars kistan af äldre arbetare från bruket, under det att brukets musikkår utförde en sorgmarsch. Och så sänktes den döde ned i den murade grafkammaren och han hvila nu efter en verksam lefnadsdag. Frid öfver stoftet och minnet!
Från Reijmyre - Östergötlands veckoblad 1895-10-18
En lappkaravan besöker för närvarande Reiimyre. Den består af nio medlemmar, och man får af densamma en god inblick i det nomadiska lifvets villkor. Karavanen samlar penningar till lappska missionen.
En affärsman som aldrig reser på järnväg - 1905-12-13
En gammal dalkarl, han har fyllt 70 år, gör hvarje år en fotvandring från Dalarna till Reijmyre glasbruk i Östergötland for att uppköpa glas, som han sedan under årets lopp försäljer. Äfven i år har han gjort sin sedvanliga promenad, och den har, enligt hans egen utsago, tagit en tid af sex veckor. Vid Reijmyre gör han rätt betydande beställningar å glasvaror och anses af många för att vara rik. Må härmed vara hur som hälst, inte företar han dessa fotvandringar för nöds skull. Förr brukade han alltid ha med sig en kärra, som fullastades med glasvaror, till föresäljning under hemvägen, medan det öfriga sändes med järnväg till Dalarna. Detta har dock blifvit for mycket för gubben under de senaste åren. Han är i många afseenden ett original. För järnvägsresor hyser han en afgjord motvilja.
På besök vid Reijmyre
Reijmyre glasbruk är i sitt slag det förnämsta i Sverige och en af Östergötlands största industrihärdar så långt sträcker sig allas vår gemensamma kunskap, men mänga veta icke mera och veta sålunda ick heller, huru härligt Reijmyre är beläget i den sjö- och skogrika delen af norra Östergötland.
Man stiger af vid Simonstorps station och vägen går sedan halrannan mil mot nordvest, mestadels genom furuskog eller f. d. furuskog i början, ty här på bergbackarne äro skogarne afmejade, men den delen af vägen hörer icke till Reijmyre egor. Länge dröjer det emellertid icke, förrän man kommit in på dessa och där bl. a. vid ett tillfälle får en alldeles motsatt anblick, nämligen af f. d. kala bergbackar, som nu äro beklädda med en den allra vackraste ungskog. I öfrigt färdas man öfver en mil på Reijmyre område, innan man hunnit fram till sjelfva bruket och får redan dermed intryck af, att Reijmyre är icke blott ett stort bruk, utan jemväl en stor jordegendom. Så är också förbållandet.
Att gå rundt den egendomen blir en promenad på flere mil, ty det gäller då att omsluta 1,200 tunnland odlad jord, 10,000 tunnland skog och dertill icke så litet af sjö och vatten. När jag i början af förra månaden besökte Reijmyre, for jag endast en del af vägen från Simonstorp i vagn, men resten på den vackra sjön Hunn, vid hvars strand Reijmyre är beläget. Augustihimlen var hög och blå, sjön låg blank, luften var varm men så ren och härlig, som den endast kan vara öfver en insjö, omkransad af barrskogsklädda höjder. En fiskmås seglade sakta fram öfver vattenytan och vår lilla vackra kolibribåt följde efter för att få honom inom skotthåll; det lyckades visserligen icke, men under det vi så gjort ett par slag ute på den vackra sjön, hade jag haft tillfälle att närmare betrakta dess stränder, med lungorna känna huru friskt, med ögonen skåda huru härligt Reijmyre är beläget. Bruket är gammalt; jägmästaren Graver som gifvit namn ät Grafversfors grundlade detsamma i århundradets början. Sedermera har det under större delen af sin tillvaro hört till slägten von Post. Ar 1868 kom den nuvarande egaren, brukspatronen Josua H. Kjellgren, dit som disponent, då endast en 30 årig man. Förutsättningar att dritva bruket framåt egde han icke allenast i sin friska vilja och okufliga arbetshåg, utan jemväl i de rika kunskaper, hvarmed han några år förut lemnat Chalmerska institutet i Göteborg, och den erfarenhet, han sedermera samlat som ledare af Sandö glasbruk i Ångermanland. Vid Reijmyre har han derefter nedlagt den följande delen af sitt lif, rikt på mödor och arbete, men också rikt på framgångar och mognande frukter. Reijmyre har efter hand och sedan 1888 fullständigt öfvergått i hans ego, och huru under tiden sjelfva glasbruket utvecklats, framgår redan deraf, att årstillverkningens värde under tiden omkring 1898. fyradubblats. Sjelfva beskaffenheten af brukets tillverkning har också väsentligen ändrats; under törsta tiden af dess tillvaro tillverkades fönsterglas och enklare servisglas, nu endast servisglas, såväl enklare som också det allra finaste och ypperligaste. I fråga om sjelfva glasmassans konsistens har Reijmyre uppnått ovanligt vackra resultat.
En hvar, som besökte fjolårets Stockholmsutställning, erinrar sig för visso Reijmyremontern, huru dess praktpjeser gnistrade och glänste som klaraste kristall och huru man ofta nog kunde få se främlingar jemväl från glastillverkningens klassiska länder, Bohmen, Belgien och England, stanna här för att beundra de konstnärligt fina slipningarna och särskildt glasets underbara klarhet och renhet. Brukspatron Kjellgren har vid Reijmyre skrifvit ett mvcket vackert blad i den svenska industriens historia, och brukets produkter gå i närvarande stund ut öfver hela verlden, förnämligast dock till England och Amerika, som ett godt vittnesbörd om svensk arbetsflit. Årstillverkningen vid bruket representerar närmare en half million. De finaste sakerna tillverkas för öfrigt nu mera icke vid Reijmyre, utan vid det af hr Kjellgren nyanlagda Gryts glasbruk i Nerike, beläget omkring tre mil från Reijmyre och närmast stående under ledning af en af hr Kjellgrens tvenne söner. Det har nämligen helt naturligt varit lättare att vid nyanläggningen af Gryts glasbruk, ställa allt i full jemnhöjd med nutidens alla fordringar, medan man vid utvecklingen och moderniseringen af Reijmyre gifvetvis varit till en viss grad bunden af äldre anordningar. Det är något ganska karaktäristiskt för äldre svenska bruk, att de i regel äro förenade med stora jord och skogsegendomar. Sådant kunde ju tyckas menligt för sjelfva bruksdriften, då man kunde befara, att derigenom intressena skulle i någon mån dragas bort från det rent industriella lifvet. Men säkert är i alla fall, att just hela långa raden af dessa ändock nått fram i första ledet på det industriella området, liksom det varit naturligt, att jord- och skogsegendomarne i tider af industriella kriser varit till ett godt ekonomiskt stöd. I regel ha väl också dessa jord- och skogsegendomar inköpts på grund af deras betydelte för brukens dagliga hushållning. Bruket behöfver naturligtvis en ofantlig massa bränsle och detta blir ju billigast, då det tages från egna skogar; de myckna skogskörslorna åter kunna i sin ordning billigast utföras med stöd från de många till bruket hörande jordegendomarne. Detta förklarar det förmånliga i att med bruksrörelsen förena de stora jord- och skogsegendomarne, hvilkas förvaltning för öfrigt skötts på ett utmärkt sätt och numera ledes af en bland brukspatron Kjellgrens söner, hr Bror Kjellgren. Det har förut nämnts, att en annan af sönerna, Otto, har ledningen af Gryt; den tredje, Sten, har numera den tekniska ledningen vid Reijmyre. Det var ett synnerligen stort intresse att vandra genom hyttorna, sliperierna och etsningsverkstäderna vid Reijmyre för att så följa fabrikationens gång, men jag nöjer mig med att konstatera detta faktum, ty af erfarenhet vet jag, att detaljerade skildringar i detta fall gerna blifva torra och tröttande mot sjelfva verkligheten och derför ha svårt att finna läsare. Annars skulle jag helst vilja i ord måla, huru det hvitglöder så månghundragradigt hett i ugnarne och huru glasblåsarne sticka in sina långa rör och sedan blåsa allehanda ting liksom pojkar blåsa såpbubblor; ”bubblorna” sättas naturligtvis in i olika former allt efter de olika föremål, som skola danas. Vid tillverkningen förekommer en hel del lätta springarbeten, hvadan man har användning för pojkar i ganska stor utsträckning. Sådana finnas också i hundratal här och vid Gryt, dels barn af bruksarbetare, dels pojkar, som tagits hit från andra orter, mestadels Norrköping och Stockholm. Så kom jag att, med hågkomst af sommarens omskrifna rymningshistoria från Gryt, besöka pojkkasernen här vid Reijmyre; den inrymmer sängplatser, mat och tvättrum för omkring 70 gossar. Jag kan nog förstå, att dagens springarbete, som i och för sig visserligen icke är tungt, men som fordrar oaflåtlig uppmärksamhet och påpasslighet och derför synes kunna blifva tröttande nog, kan kännas helst i början ganska besvärande särskildt för sådana pojkar, som förut varit vana vid en storstads fria gatulif men förstå de sitt verkliga bästa, skola de må vida bättre här. Ty här fostras de till flinka arbetare och när arbetstimmarne äro slut, väntar dem en måltid så kraftig, som de aldrig kunna erhålla i sina fattiga hem och dertill en god bädd. Ordningen i kasernen öfvervakas af en äldre man af allvarligt sinnelag, och så blir både den fysiska och andliga luften här vid bruket för dessa poikar vida bättre än hvad gatulifvet i Stockholm erbjuder. För öfrigt finnes vid bruket för dessa pojkar också bildningstillfällen genom de der anordnade aftonskolorna, liksom det i det hela förtjenar framhållas, att det för skolväsendet är sörjdt på ett mönstergilt sätt. Det ståtliga nya skolhuset af sten är brukets största och vackraste byggnad, i nedre våningen inrymmande fyra vackra skolsalar, afsedda för brukets omkring 130 skolpligtiga barn, och i den öfre våningen särdeles trefliga och beqväma bostadsvåningar för lärarepersonalen och brukspredikanten. Bruket har nämligen ett eget litet kapell, liksom det har en sjukstuga med tio sängar. Reijmyre har varit lyckosamt i sin utveckling. Allt ifrån bruksrörelsens början har verksamheten kunnat fortgå utan andra atbrott än för kortare reparationer; affären har aldrig tillskyndat sina egare förlust och aldrig någon arbetare bebott afskedas på grund af bristande arbetstillgång. Verksamheten började med 25 arbetare; nu syselsättas pojkarne inberäknade 600 arbetare vid Reijmyre och 300 vid Gryt. Med ett särdeles angenämt minne skildes jag från mitt första besök vid Reijmyre och anträdde färden till Simonstorps station. Under vägen passerar man under den stora linbanan, den längsta i Nordeuropa. Utefter dessa jemnsides sträckta tvänne väldiga stållinor, som löpa fram från Reijmyre till Simonstorp, genom skog och öfver sjö, passera oupphörligt små rullande ”vagnar” eller korgar och i dem föras alla Reijmyres produkter såväl glas som bräder och och plank m. m. den första halfannan milen af sin färd ut i verlden. Persontrafik är på linbanan icke tilllåten och för öfrigt går det för långsamt för sådan, men för godstrafiken är den utmärkt.
Från Östra Wiugåker skrifwes till Södermanlands Läns Tidning:
I fredags åttodagar timode en sorglig händelse wid Tisenhnlt i denna församling. Kusken derstädes, Andersson, har en 40-årig son, som alltsedan barndomen lidit of fallandesot. Nämda dag, då sonen och modren woro ensamma inne i boningsrummet, korn sjukdomen på sonen, så att han föll omkull. Derwid hände sig så olyckligt, att han föll öfwer modren, så att äfwen hon föll omkull och krossade ena lårbenet. Då sonen efter en stund kom till sans igen, skulle han hjelpa sin moder upp från golfwet; men dä han reste sig upp för att komma henne till hjelp fick han äter ett anfall af sjukdomen och föll nu i spiseln, der en brasa nyss förut blifwit påtänd.
Man kan tänka sig den arma 74-åriga modrens ångest, då hon såg sonen ligga afswimmad i spiseln med kläderna brinnande. Sjelf war hon till följd af swaghet och benbrottet oförmögen att göra något till sonens hjelp. Men lyckligtwis kunde hon dock ropa, och slutligen kom på hennes nödrop folk in i rummet och befriade den medwetslöse sonen ur hans rysliga belägenhet. Hans kläder woro då till större delen uppbrända och sjelf war han illa bränd på ryggen och i huwudet. Läkaren wid Reymyre efterskickades genast för att taga hand om de stackars menniskorna.
27 arbetare hotade med vräkning - Tidningen Kalmar 1906-05-02
Rejmyre bruks aktiebolag gjorde för någon tid sedan hos länsstyrelsen framställning, att sedan arbetarna vid bruket börjat strejka, länsstyrelsen måtte ålägga dem att genast af flytta från af dem innehafda lägenheter. Länsstyrelsen har ålagt 27 arbetare att genast af flytta, vid äfventyr af vräkning.
Bouppteckning
Efter Högwälborne Hr Friherre Mattias Ungern von Sternberg, behagade de, hwilka med honon, i lifstideun ägda oafslutade affairer, med undantag af sådana, hwilka röra Reymyre Masbruk, sig ju förr des hellre anmäla i Sterbhuset, under adress Näs PostCoutor och Säteri i Julita Socken.

Det nya landstinget. Risinge, Regna, Skedevi och Vånga - Östgötaposten 1910-05-13
H A. Ekman, Mo gård. Bror Kjellgren i Reijmyre. Bruksegaren Bror Kjellgren å Reijmyra föddes den 15 december 1865. Ledamot af landstinget sedan 1897. Är ordförande i kommunalstämma, i Skedevi sparbank, i direktionen för Reijmyre sjukstuga, Reijmyre skyttegille, Reijmyre folkbildningsföre ning, Reijmyre kontrollförening, i taxeringsnämnd, i valnämnd, ledamot i styrelsen för Reijmyre bunks aktiebolag, Risinge hushållningsgille, vägstyrelse, kommunalnämnd, skolråd, inskrifningsnämnd m.m.
Reijmyrekonfllkten bilagd - Östgötaposten 1906-06-08
Den oro, som rådt vid Reijmyre glasbruk under senaste tiden på grund af den agitatoriska verksamheten från fackföreningshåll, har vid olika tillfällen gifvit sig uttryck i trots och ohörsamhet. Då af dylik anledning en arbetare vägrades vidare arbete strejkade ett 50-tal arbetare under förebärande att föreningensrätten strädts för nära. De öfriga arbetarna vid bruket togo dock bestämdt afstånd från de femtios tilltag. Dessa sökte emellertid hjälp hos fackförbundetsstyrelse och så fördes striden in på vidare område, i det att hos aktiebolaget Svenska kristallglasbnruken, som eger aktiemajoriteten vid såväl Reijmyre som ett par andra glasbruk, äfvendeles strejk skulle utbryta, därest icke de strejkande arbetarna återtoges. Denna del af konflikten bilades efter underhandlingar mellan representanter för Svenska arbetsjgifvareföreningen och arbetarnas landsorganisation, och afsades därvid följande beslut : "Ömsesidig rätt medgifves båda parterna att tillhöra respektive organisationer  och må inga åtgärder från någondera sidan vidtagas att förhindra eller inskränka denna rätt. Vid tillfälle af uppkommen arbetstvist skola förhandlingar om tvistens Inläggande alltid föras mellan parternas organisationer genom därför ömsesidigt utsedda delegerade". Däremot visade sig den egentliga Reijmyrekonflikten svåraste att lösa. Bolaget ville på inga villkor förplikta sig att bereda de strejkande arbetarna plats vid Reijmyre glasbruk, emedan dess icke strejkande arbetare vägrade att arbeta kamrater med de strejkande. På grund häraf upptogos för detta bolags vidkommande nya underhandlingar, därvid rådman R. Öhnell i Stockholm utsågs som opartisk ordförande. Sammanträden höllos de tre sista dagarna i maj, och afgjordes därvid frågan dels genom öfverenskommelse mellan parterna och dels genom ordföranides dom i själfva hufvudpunkten. Öfverenskommelsens tvänne första punkter ha samma lydelse som de ofvan citerade för kristallbolaget. De andra äro af följande lydelse: "Samtliga i konflikten vid Reijmyre deltagande arbetare skola beredas arbete inom de yrkesgrenar, där de förut haft anställning, minst hälften före den förste nästa juli och de öfriga före den 15 i samma månad. För de arbetare åt hvilka platser ej beredas vid Reijmyre, skall genom bolagsstyrelsens försorg arbete anskaffas vid Kristallbolagets bruk." Frågan om skyldigheten att vid fölflyttning af arbetare till annan ort betala flyttningskostnaderna öfverlämnades till ordföranden rådman Öhnell att afgöra, och meddelade han följande dom: "Som den afslutade öfverenskommelsen innebär, att Reijmyre bruks aktiebolag medgifvits rätt att icke behöfva vid Reijmyre bereda plats för de strejkande arbetare, finner jag det vara rättvist att bolaget, i den mån det begagnar sig af denna rätt, Reijmyrekonflikten bilagd.

Medaljutdelning - Östgötaposten 1898-01-07
Från Reijmyre skrifves att en lika sällsynt som hedrande utmärkelse — Patriotiska Sällskapets guldmedalj för långvarig och trogen tjenst — öfverlemnades vid Reijmyre i torsdags afton åt hyttmästaren hr Anders Andersson för 58 års oafbrutet arbete i samma yrke och åt pressmästaren hr Oskar Schmidt för likaledes 50 årigt arbete. — I sitt vackra och gästfria hem "Villan", omgifven af maka, fullväxta barn och en stor del af de äldre glasarbetarne öfverlemnade brukspatron J. Kjellgren sjelf hederstecknet. Han framhöll dervid i enkla och hjertliga ord sin glädje öfver att kunna få tilldela desse sina trogne arbetare denna utmärkelse samt uttryckte sin tacksamhet till medaljörerna för deras trohet och duglighet; han visste, att de tyckte sig sjelfve ej hafva gjort mera än sin pligt och skyldighet och den bästa belöningen — derom var han äfven viss — egde de i sitt inre, där de kände tillfredsställelsen af väl uppfylda pligter. Med dessa ord fäste hr K. hederstecknen på deras bröst och i skummande champagne dracks deras skål. Hr O. Schmidt tackade djupt rörd å egna och sin kamrats vägnar för att dem visad välvilja och allt förtroende under de förflutna åren. "Jag skulle", sade han bland annat, "visat den största otacksamhet om jag lemnat Reijmyre, der jag är född, der jag trifves så väl, der jag haft och har min rikliga utkomst och der jag städse rönt ett utmärkt, bemötande och tillmötesgående af min högt älskade och vördade arbetsgifvare hr brukspatron Kjellgren". — Sedan när några förfriskningar blivit intagna, var den såväl för arbetsgifvare som arbetstagare lika hedrande akten slut.

Olycksmöte med en automobil - Östgötaposten  1908-10-16
Då ett begrafningsfölje från Häradstorp i Risinge söndagen d. 4 d:s återvände från kyrkan, mötte det i närheten af Stjärnviks herregård en automobil, kommande från Norrköping. Försiktigt nog höll denne stilla för att förekomma olyckshändelse bland de mötande. Allt aflopp väl tills sista skjutsen skulle passera förbi, då hästen kastade sig åt sidan och vagnen stjälpte. Körkarlen och en af de i kände skadades så illa att de måste transporteras till Finspongs lasarett for att erhålla vård. Körsvennen, som fått en del kontusioner i hufvudet blef förbunden och fick sedan resa hem enär hans skador ansågos vara af lindrigare art. Vid hemkomsten förvärrades dock tillståndet så att mannen måste utföras till sjukhuset i Reijmyre. Den andre hade erhållit så farliga ryggskador att det dröja längre tid innan han blir återställd. Huruvida han för framtiden kommer att lida något men af de erhållna skadorna, kan nu ej sägas, skrifver en meddelare till Östgötaposten.

Belöningar för raskhet vid eldsläckning - Östgötaposten  1899-07-21
Styrelsen för länets äldre brandstodsbolag har vid sammanträde den 8 dennes utanordnat följande belöningar: till brandstodskomitén i Skedevi socken dels för att öfverlemnas till någon för Reijmyre bruks arbetares gemensamma bästa afsedd kassa eller förening 150 kr som bevis på erkännande för den talrika arbetarepersonalens särdeles raska och modiga räddningsarbete vid Bremyre, genom hvilket bolagets förlust betydligt begränsades, dels äfven för att öfverlemnas till arbetaren C. J. Svensson från Åndenäs och ynglingen Viktor Carlsson från Mariedal, till vilka ej voro fast anställda vid bruket, men hvilka särskildt utmärkte sig vid samma räddningsarbete, tillhopa 25 kr. summa 230 kr.

Gryts glasbruk i Nerike närmar sig sin fullbordan - Östgötaposten  1897-11-26
Det vid öfre bruket belägna sliperiet är redan så till vida färdigt, att slipnigen af glas derstädes har kunnat taga sin början, ehuru den icke ännu är i full gång. Glaset, som nu slipas, tages från Reijmyra. Allt glas, som tillverkas vid Reijmyra, skall nämligen hädanefter slipas vid Gryt. Sliperiet är inrättadt i den till valsverket vid Gryts öfre bruk hörande gjuteribyggnaden, som utvidgats och påbyggts. Fabriken liksom sjelfva glasbruket kommer att upp- lysas af elektriskt ljus.

   

Produktion: www.beki.se